Årsarbetet, och vad som kommer efter.

Heeeej bloggen! hihi. ne

Sara har tagit Snärten igår och idag, i tisdags fick han vila och må bra. Men i måndags så körde jag lite NH och red med repgrimma.
Jag började med att arbeta från marken. Tänkte köra igenom övningarna för att mjuka upp honom och bli bättre på själva övningarna, respekt osv.
Men när vi höll på på ridbanan så var det mörkt, väldigt mörkt pga moln, det blåste och Snärten stressade tyvärr upp sig själv. För kossorna låg i hagen, och de såg verkligen läskiga ut, och då blev han även nervös och flyktig. Fast han var inte så pass flyktig att han skulle springa iväg, men han blåste, stirra, hade noll fokus och var lite på tårna. Så jag kände att jag fick ta och rida istället i och med att jag varken kan ta bort mörker eller kossorna från hagen. Dessutom hade jag gjort upp lite roliga banor att rida så jag var som sugen på att rida på direkten.

Vi började i skritt, kolla så att han stannar lätt, svänger bra åt båda hållen, kan öka takten och sen ta ner den (lite problem med det, men men!) och främst se till att slappna av. Han var fortfarande lite fjantig när jag satt upp och jag kunde känna varenda muskel i kroppen på han spännas när han tyckte en skugga var väldigt läskig.

 Jag fortsatte att skritta på och när jag kände att han lugnat sig lite började jag ta min an hinderbanorna.
Jag hade ställt upp två tunnor och två sockerbitar i en slalom bana, trångare utrymme vid tunnorna för mer utmaning. Detta "moment" klarade han förvånansvärt bra (med tanke på att jag har 90% av min stryning i vikt, kropp, syn och fokus och resterande procent i de två repen jag har i händerna som mest fungerar som broms. Jag har två rep som sitter fast i repgrimman och i början fick jag nästan styra med dessa, men det blir minde och mindre faktiskt! så egentligen kan man säga att vi båda klarade det förvånansvärt bra!) och han tyckte även det var roligt. Så vi kryssade igenom banan och ju bättre det gick ju mer utmanade jag oss. Vek av, gjorde svåra svängar, red runt en tunna, flyttade bak- och framdel istället för att runda tunnorna eller sockerbitarna. Detta var riktigt roligt och nyttigt för både mig och hästen på så sätt att Snärten fick arbeta och tänka, medan jag fick ha 100% koncentration och träna min kroppskontroll.

Jag hade två till "moment" som var över bommar. Ena momentet låg bredvid slalombanan och det var två bommar som Snärten skulle skritta över, men de låg på kortsidan så han fick skärpa till sig och samla upp sig för att klara bommarna utan problem, och för att ibland göra det svårare tog jag till en tunna eller två och ibland snurra vi runt som jag vet inte vad. Kul var det iallafall!
Tredje "momentet" hade jag gjort så att jag la två bommar i en 90 graders vinkel och bommarna hade jag lagt upp på ca 10 cm. Även i det här momentet var det mycket svängar, böja och flytta, som jag kunde kombinera med slalombanan också.

Efter att ha gjort det här ett tag och Snärten börjar bli varm och mjuk, även lugnat ner sig lite, så travar jag igång honom. Han är pigg och glad och medan jag sitter där börjar jag tänka i dressyr-termer. När man rider dressyr vill man att hästen ska "gå i form". Alltså ha sänkt nacke, arbeta med bakbena under sig och i och med detta så höjer hästen ryggen och arbetar i en form som sliter minst på hästen. Jag förstår ju att det behövs säkert år av träning och en himla kroppskontroll för att få en häst att gå i form utan träns.
Men jag kom på något jag lärt mig förut när jag red hos en kvinna i grannbyn, att den bästa uppvärmingen och stretching man kan göra på hästryggen inför ett dressyrpass är att få häst att gå med riktigt sänkt huvud, nästan så att han har mulen i backen. Då blir det naturligt att ryggen höjs, och när man sedan får hästen att trivsamt gå en så låg form kan man börja stretcha sidorna genom att rida på volter och få hästen att  gå i böjt spår.

Jag fick lära mig av en annan kvinna som håller på med westernridning, raining att när de vill få hästen att gå med så låg nacke, mulen i backen, så är dom ute efter en höjd rygg och en häst som arbetar på rätt sätt. Det roliga med den här kvinnan är att hon tycker dressyrmänniskor är dumma i huvudet som får hästar att gå i så kort form och att man i princip trycker ihop dem. Men dressyren har samma grundprincip som westernridningen, en sänkt nacke och en bekväm och smidig form. Sen är western lite friare och dressyren lite mer krävande, men jag tycker båda ridformerna kan utföra otroligt vackra rörelser med hästen.

Men för att komma tillbaka till saken så kom jag att tänka på den här låga formen, den är jätteenkel att göra. När du rider en häst ska du sitta lodrätt i sadel, ha armarna och armbågarna mot kroppen och hålla handen lämplig höjd över manken. Det finns helt utförliga förklaringar för din sits i sadeln, men en förklaring för varenda vinkel på din kropp, men det jag vill komma fram till är att du har dina händer och armar "uppåt" och riktar din energi uppåt, när du har en häst som är svår att rida ner i formen kan du märka att om du sänker handen söker även hästen sig neråt. Och när du vill ha hästen ner i låg form så räcker du ner händerna så lågt som det går med raka armar. Händerna ska som riktas mot hästen huvud så din energi som trycker ner hästens huvud naturligt och du märker på direkten att hästen sänker nacken. Sen att komma till en så låg form med mulen i backen är något som kommer eftersom, både träning, stretching i rygg och nacke och en lugn häst. När en häst sänker nacken utsöndrar den endorfiner och blir lugn. En lugn häst har lättare att arbeta och är enklare att arbeta med.
Så i mitt briljanta minne om denna guldvärda låga form att arbeta i, så fick jag inte bara en häst som arbetade riktigt bra, utan en häst som även blev lugn och fin. Sen är han lite otränad och att gå i en så pass låg form som han klarar av nu har han inte riktigt av fysiskt, så då går det lite fort eftersom jag har själv svårt att jobba honom bakåt, alltså hålla tillbaka honom, som man kan göra med ett träns.

Så detta var riktigt roligt att komma på, och traven var väldigt fin den med. Så smånigom när jag börjar känna min och Snärtens kropp bättre kanske jag klarar av att rida honom i form ordentligt? vem vet? :) :)

Massa förbannelser och svordomar till regn. Regnet förstör. Ingen ridbana, den har försvunnit och blivit en pool. Åkrar är för hala och vägar för steniga. Enda positiva är att Snärtens fötter blir blöta och läker bättre! Yeee. Ringt hovslagaren iallafall. japp.
Så i understimulans av för lite ridning och mys med varm och go häst (hästen är blöt och kall av regnet hela tiden, inge mysigt) så tänkte jag att jag måste gnugga mina knäppa "hästknölar" för att kunna somna på kvällarna. hehe


Anteckningar från Rundcorallkurs 26 Mars.

Alla hästar är olika, precis som vi människor. Man tror att man känner sin häst, vet hur den fungerar osv. Men beroende på situation kan hästen agera på ett sätt man inte förväntat sig. Man tror man vet allt om sin häst, eller hästar i över huvudtaget. Men nej. Därför tar hästen ner dig på jorden. Håller dig kvar och låter dig inte bara lära dig en hel massa om hästen, utan lära känna dig själv på andra sätt.

Man kan alltid ändra hästens personlighet trots bagage eller gener, även attityder går att arbeta med. Hästen fungerar så att den bygger ett eget system för att stå ut med människan. Vilket kan resultera i problem och dåliga beteenden. Vissa hästar är rädda, osäkra, har dåligt självförtroende eller så har hästen lyckats lura en. T.ex. en häst som inte vill komma till en. Den vet då att om man väntar tillräckligt länge så kommer människan med en foderhink.
Med rundcorall kan man få svåra hästar att bli behagliga hästar med tillit, respekt och kärlek.
Med rundcorallarbete arbetar man med det att få hästen att vilja komma till en. Man arbetar även med att lära sig att läsa av hästen och lära känna den. Att se hästens reaktioner, humör mm. Förstå hur vårt beteende och sätt orsakar/provocerar fram onödiga saker/beteenden.

Det Hästen Själv Har Kommit På Minns Den Bättre Än Det Vi Lärt Dem.

Ledarskap jobbar man med genom hästens språk. Hästen har en instinkt att följa sin ledare.
 Vi stegrar hela tiden med våra två ben. Vi har rovdjursbeteendet i oss. Så man behöver få hästens uppmärksamhet och fokus för att vara ledare. Hästen vill ha en stark ledare som det flockdjur hästen är. Genom NH får man en signalkänslighet av hästen som gör den lugn och harmonisk.
Så, arbete i rundcorall ger;
+ ökad kommunikation, signalkänslighet
+ ändrad attityd
+ att läsa och tolka hästen
ex/ det finns en övning kallad Join up där hästen ska komma till en och följa en.
Hur gör man då?

-Härma hästen.
 Lära sig hästens kroppspråk, träna upp det.
Hästar fostrar varann genom att flytta/positionera varann. Den som flyttar är högst uppsatt, starkast.
Den harmoniska flocken som hästarna valt varann(minst tre st), inte den flock som man bara satt ihop i en hage, är en flock med "läxade" hästar. En häst som som stått ensam tidigt i tidig ålder har ofta "språkproblem" eftersom de inte blivit läxade av en flock. Mammastoet är en ganska mesig ledare egentligen.

- Mental press.
Kroppspråk, behagligt, lugnt och fint. och viktigaste Eftergift!

"Stadier" som kommer när man jobbar med NH, rundcorall.

Lydnad
En häst som följer, respekterar, lyder. Hästen springer inte över en i pressade situationer.
(man kan väl säga att jag och Snärten ligger här)

Följsamhet
När hästen vill, mjuknar. Reagerar snabbt, kommer fort. Hör ihop med Lydnad.

Hörsamhet
En häst som lyssnar, har koll, som är intresserad.

Internalisering
En häst som verkligen vill, är benägen.
(Internalisering är införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen)

NH går som sagt ut på Tryck-Eftergift (obehag-behag) som är naturligt för hästen. Man kan inte muta till lydnad. Använd ej godis!!

ZONER
Hästar är oliksidia. Höger sida kan tex vara mindre tolerant är van att ha oss på vänster sida. (häst=vanedjur, vänster sida= vana, vana=lättare hantering av häst för människan)
 Eller tvärtom. Träna båda sidor lika mycket oavsett vad.
 5 eller 7 zoner har hästen, olika beroende på vilken människa man frågar. Men jag utgår från 5 zoner.



1. Stoppzonen
2. Bromszonen (tänk longering)
3. Vändzonen, tryck precis framför bogen, (ungefär där punkten jag gjort är)
4a. Drivande zonen, märren använder den zonen när hon föser fölet framåt (skänkeln)
4b. Drivande zon, rätt så uppenbar
5. Vändzon, tryck på höftbenet (där punkten jag gjort är)

Okej, nu känner jag att det har hängt upp sig lite för mig! Jag vill, vill verkligen komma igång ordentligt, men det behövs nog en kurs eller besök hos Yvonne med Snärten för att fräscha upp det hela och få lite ny inspiration!

De dagar jag har tagit tag i det så har det gått fint. Jag lyckades såklart ta bort filmen när jag körde NH då Ylva filma. Men nu har jag fått lånat Katinkas filmkamera, men vet dock inte hur jag ska få in filmerna på datorn.. hehe
Men jag tycker det går bra med Nh på marken. Men nu vill jag komma till det att Snärten och jag klarar allt som jag fick lära mig på senaste kursen, vi har kommit till framdelen och sitter fast där lite grann.

Jag har även provat mer med att rida i repgrimma. Fantastiskt känsla, jag har verkligen fått klart för mig att jag använder tygelhjälper alldeles för mycket och för lite vikt. Så detta är ett stort framsteg som dessutom är roligt + hästen får mer ordentlig motion och motion i skallen! Jackpot!
Ylva var en ängel än en gång och filma senast jag red. Ser lite stört ut. Jag funderar även på att köpa en repgrimma som är till för att rida, det är då medföljande tyglar som man spänner uppe på nosryggen i nosremmen, vilket är bra för då kanske man kan arbeta med det och få hästen att sänka huvudet? Westernstyle till och med?

När jag provade "Mental böjning" för första gången blev jag riktigt förvånad, samtidigt inte. Snärten böjde fint med huvudet åt höger, mot sin högra sida, lite stelt såklart, inte självklarhet, men det gick. Men att böja huvudet åt vänster gick inte ens en centimeter! Så hans vänstra bog är den dominerande, vilket gör det ännu mer logiskt att hans högra sida är svagare. När jag gör lite zonövningar, flyttar bakdelen och sånt går det en centimeter. Då är det som att jag har värmt upp honom eller nåt. Vilket också är helt självklart när man tänker på det, för varje övning man gör och det "lossnar" så litar hästen mer på en, ser en som en ledare!

Jag har även börjat tänka på att Snärten ska stå stilla medan man hoppar upp, det ska jag träna med repgrimma, går sådär med tränset.
I veckan körde jag också! Vilket var ett framsteg. I och med den lilla olyckan som hände för nått år sen har jag blivit lite feg att köra Snärten. Men den här gången skulle det gå! Ylva skulle egentligen följa med men hon sov, haha. Så Annika fick hjälpa mig att hålla Snärten medan jag spände för vagnen, eftersom vagnen är så stor kan man inte göra det i stallgången då stalldörren är för liten! Han var lugn när jag sela, redan då brukar han vara stressad, men ine den här gången! Det kändes bra! Men när jag börja spänna fast vagnen blev det lite stress, Annika är heller inte lika van som jag så hon blev väl lite osäker när hon såg Snärten stressa upp sig när jag tänkt fara ut och köra tokhästen. Han är ju bakrädd, och då när vagnen börjar röra på sig, skramlar den lite. Då skjuter han iväg lite, stressar. Men när jag gick med han så han fick vänja sig med skaklar och ljud lugna han sig. Jag gick några varv på ridbanan för att kolla att det gick att svänga också, det gick! Satte mig sedan i vagnen och det var som att Snärten aldrig skulle vara bakrädd. Jag körde ut på byns vägar och han skritta på så lungt och fint. I traven ville han dra på, men det var nog mest av gammal vana att det skulle gå snabbt, lite stress bara. Men sedan jogga han på hur fint som helst!
Detta var ett stort framsteg, och sjukt roligt. Så det blir mer körning framöver, absolut!

Jag har lagt upp lite mål som jag ska träna på framöver:
+ Träna ännu mer med att Snärten ska stå still vid uppsittning.
+ Träna ännu mer NH, samt kanske anmäla mig till en kurs framöver.
+ Rida ännu mer NH, göra upp banor att rida för mer utmaning.
+ Köra mer, samt att ha som mål att kunna spänna för vagnen utan att någon håller i han. För jag vet att det går, har gjort det med en shettis utan problem. Då går det med Snärten med!
+ Öva i dörren, har glömt det helt, men det ska det bli ändring på!
+ Få kondis och fysik, både jag och hästen, för mer välmående och ev. kanske starta i en dressyrklass till hösten. Ylva har lovat att hjälpa mig, den ängeln!


Något jag märkt nu när hästarna har börjat få komma in på nätterna är att Snärten går som vanligt iväg när man ska ta in dom. Men det är mer när jag inte varit med han lika mycket. Alltså om jag inte ens har ridit på någon dag. När jag kört Nh är det ännu tydligare, då kommer han mycket mer självmant! Något att tänka på, och ha som drivkraft! Mer tid med häst, mer ompyssling och mer NH kommer hästen till en lite lättare.




Fred ut!

ooj vad tiden går, eh. Men idag hände det en riktigt häftig grej. Eftersom det närmar sig sommarlov så har jag inte haft tid eller ork att ta tag i NH.

Jag hade egentligen tänkt att ta in Snärten, rida ut på en mysig barbacka tur och njuta av solen. Men när jag gick för att att ta in honom så misstyckte han totalt. Så problemet med att få in hästrackarn uppstod.
Han gick ifrån mig och när jag gick emot honom sprang han iväg. Då blev jag lite frustrerad och funderade om jag skulle köra på det enkla och ta in Snärtens nya stallkompis Surprise, tilltalas Prisen,  för då blir Snärten förtvivlad och ledsen när han blir ensam och tror att världens ska gå under typ, så då är det aldrig ett problem att få tag i honom från hagen.
Jag sket i det idag, från början iallafall, och tänkte istället visa att gör han sådär och bara går iväg så blir det smisk. Smisk i detta fall är för mig att jaga runt han i hagen som man gör i rundcorallen. "jaga runt" kan ge en fel bild på det hela eftersom jag rör mig i mitten i hagen och ser till att hästen springer runt mig utan att stanna, om jag inte vill det såklart.

Jag låter då Snärten få det lite jobbigt och springa runt runt runt runt runt, medan kompis Prisen står i mitten och kollar på och verkar tycka vi ser ut som idioter. Men dum som jag är lyckas jag skicka ut Prisen i denna eviga cirkel runt mig och jag har nu två hästar att ha koll på. Se till att de springer i rätt varv, och inte saktar av osv.
Så där står jag, med två knäppa hästar som springer runt. Det häftiga är att båda lyssnar på mig. De reagerar inte på tryck på bakdel, trycket som gör att hästen vänder in mot mig och det blir en "join up" och jag får hästen in till mig.
Jag vänder på hästarna på framdelen, stannar dem, byter varv och byter sen snabbt igen. Ibland vänder ena medan den andre springer åt andra hållet och det blir kaos. Men de sköter sig ändå bra. Förvånande nog så är det Prisen som ger efter. Han är den första att börja sänka huvudet, slicka sig runt munnen, tugga. Ja de där tecknena på att hästen faktiskt lyssnar. Båda har öronen riktade mot mig,men Snärten den tjurskallen vägrar att slappna av och släppa för ett sänkt huvud och lite tugg tugg.

Jag erbjuder flera gånger att de ska få komma in till mig, båda blir faktiskt rejält svettiga bär de springer runt, men jag får inget svar och jagar på dem istället. Tillslut så släpper jag tryck totalt och Prisen är den duktiga att vända in mot mig, Snärten är ett tjurarsle och vänder åt fel håll och ser sin chans att hämta andan. Prisen vill inte gå hela vägen in till mig så jag chansar och möter upp honom, klappar, lyfter hovarana för att se att det är lugnt mellan oss. Jag märker sedan att Prisen följer mig, vart jag än går. HUR COOLT SOM HELST!

Jag fortsätter med att jobba med Snärten och samtidigt så följer Prisen mig som en hund, han är dock en "knähund" och vill stå på mig nästan. När jag backar honom för att visa mina zoner lyssnar han snällt och fortsätter sen att följa mig. Denna känsla är otrolig. Till slut blir både jag och Prisen less på Snärten som inte vill ge sig, och både pappa och Annica ber mig att ge mig så vi kan äta middag nån gång, heh.
Jag går in med Prisen, duschar av han och ställer in han i boxen. Gissa vem som står i hagen och skriker?
Nu kommer tjurskallen såklart. TTypiskt Snärten. Jag duschar av honom och bestämmer mig för att komma igång med NH och prova de nya övningarna jag fått lära mig.

Det jag gjorde idag var nog egentligen dumt. Eftersom jag aldrig provat på att arbeta med en häst i en rundcorall, som är sunt och inte har hörn att gömma sig i, så har jag inte känslan att hantera hästen. Jag vet hur man gör teoretiskt. Jag kan hästens zoner och vet när jag behöver agera. Men tänk om något hade gått fel? Vad hade jag gjort då?
Men jag känner mig sjukt stolt över mig själv ändå. Den här Prisen som flyttat in är en äldre häst på 18 år. En arabvalack som är rätt så känslig, lite fjantig och kan bli tvärrädd. stressar lätt upp sig. Jag känner inte hästen egentligen eftersom han bara stått hos oss i knappt en månad, eller mer? minns inte. heh.
Saken är den att jag blev bara så förvånad. Han verkade nöjd med detta arbete och var harmonisk sen när vi gick in. Han är tidigare NH-tränad verkar det som och hans nuvarande ägare som haft honom i ett halvår tränar med honom också. Om man summerar dagen måste det väl betyda att jag lärt mig något denna tid! eller hur?



Finaste Tjurskallen i vintras



Fred ut

Igår blev det lite NH. Eller lite mer än en timma faktiskt. Jag gjorde de vanliga övningarna, backa, JOJO-leken, "följa-john"(övningen då han ska följa mig) och flytta bakdelen. Det som tog tid var bakdelen. I de andra övningarna lyssnar Snärten bra, blir ibland nästan lite blind. Sen om jag inte är noga med min energi och vad jag vill tjurslår han med svansen. hehe.
Men just bakdelen är jättesvårt tycker jag. Just för att Snärten är väldigt obekväm med att ha mig där. Sen är det jobbigt för han att flytta bakdelen märker jag, han är rätt så stel så de ska bli lite uppmjuknande dressyr hädanefter! Snärten testade mig en hel del och jag fick göra misstag, prova mig fram och betrakta osv. Det var nyttigt och tålamodsprövande! Men i slutet så blev det bättre!

I helgen ska jag och min kära syster till Yvonne på Rundcorallkurs. Är sjukt taggad!!!
Just nu sitter jag och kollar på klipp med olika personer som håller på med NH och sådär. En rätt så känd person är Monty Robert. Han är en helt underbar person med hästar och människor. Hade absolut inte tackat nej till att vara hans lärling typ!

I den här videon så jobbar han med en mustang tror jag det är (en äkta vildhäst), som aldrig tidigare blivit riden. Notera just i början. På två minuter låter han hästen springa och se vilka flyktvägar den har, en åt höger, en åt vänster som han säger. Se örat som alltid är vänt mot honom samtidigt som hästen springer och kollar omgivningen. Se sedan när hästen sänker huvudet och sedan hur han får in hästen till sig. GAH. Lyssna och se. Riktigt duktig gubbe det här!

Det blev NH för mig och Snärten idag också! Fast idag blev det bara lite mindre och jag drygade inte med att flytta hans rumpa. Kände mig själv lite trött och stressad över andra skolarbeten och sen så kändes det som att idag kan jag kanske visa att det är ju faktiskt inte sååååå jobbigt med NH. Snärten måste ju få känna att det är lite kul och inte bara jobbigt. Så jag flytta han bakåt, vilket han lyssnar jättebra på nu. jag tror faktiskt att den övningen inte ses som en övning, av oss båda, längre just för att jag använder den flitigt och naturligt och jag märker heller inga tydliga anmräkningar från honom att övningen ska vara jobbig så. Utan vi båda gör det lite naturligt sådär. Fast de gånger Snärten inte lyssnat och jag sagt till lite med ökat tryck så efteråt blir han jättekänslig. Jag förlitar mig lite på just det att han är lite okänslig nu när jag tränar upp min kroppskontroll, vilket kan bli lite tokigt och han blir irriterad när jag gör saker som jag egentligen inte menar och så säger jag sen till honom att det var fel och blir det massa tokigt.

Sen gjorde jag JOJO-övningen och övningen då han ska följa mig. Det gick bra i helhet tycker jag men jag insåg själv att jag måste vara noga med att skilja på att säga till, vilket man visar med att skaka repet så det blir en obehaglig rörelse i repet, och att backa hästen i JOJO-leken.
Han verkar irriterad när jag skakar så jag blir lite osäker. Men man lär sig av sina misstag ju! Så vid en situation som uppstod idag då vi gjorde övningen då han ska följa mig med visst avstånd mellan han och mig. Det som är meningen då är ju att han ska veta mina gränser, stannar jag ska han stanna direkt, annars kliver han "på mig", typ min skugga! Det är som en del av mig han måste respektera!
Så idag då gick vi, jag vände mig om och stanna, men han stanna inte direkt, och då sa jag åt han som ovan men han börja tjurslå med svansen. Det jag kunde ha gjort var att backa han istället, ett snällare tryck!

Trots den lilla stund vi höll på med det känner jag mig nöjd just för att jag får tänka på mina fel och Snärten testar mig!

Peace fiaahahh

Idag började skolan igen då! Jag har funderat på hur jag ska presentera mitt arbete vilket känns väldigt svårt just för att det är så mycket att förklara, och tillochmed svårare för personer som inte har hästintresse! Jag har tänkt mig en handbok, typ "how to do", med bilder och fina texter. hehe. Sen på den muntliga redovisningen tänkte jag visa en lite film på kanske fyra övningar för att man ska kunna se vad jag har arbetat med. Så det känns bra att jag kan tänka så pass långt iallafall. Känner att om det ska bli bra måste jag börja filma och ta bilder nu redan för att ha mycket och bra material!

Sen så for jag och Cassie hem och träna lite NH. Tränade övningarna vi gjorde hos Yvonne och de flesta gick bra men just det att flytta på baken var lite tjurigt idag. Han testade mig och jag fick testa mig själv och kände mig lite förvirrad för jag insåg att jag måste få bättre kroppskontroll just för att jag ibland har höjd hand utan att jag tänker på det vilket ger ett tryck på Snärten och han gör något jag absolut inte tänkt mig. Sen måste jag träna på att rikta min energi rätt och att stänga av den för när Snärten blir tjurig blir han helt plötsligt jättekänslig om jag bara kollar på hans fötter.

Så.

Jag måste träna på:
+Rikta min energi rätt
+Stänga av energin vid eftergift eller vilostund
+Stänga av kroppen, slappna av vid eftergift och vilostund
+Tänka på vars jag har min blick
+Ha kontroll över repet
+Se till att få mycket mer fokus av hästen innan jag går in på de svårare övningarna
+Tänka på mina rörelser i hand och fingrar med rep i handen

Peace bobben och chilli :) :) :) :)