Årsarbetet, och vad som kommer efter.

Hej och hå!
I skolan på svenskatimmarna har vi nu börjat med att skriva rapporten till årsarbetet, vilket känns bra och det är nyttigt för då börjar jag reflektera och klura och det bättrar mitt medvetande om det hela. Inte bara att snart är det dags att stå framför massa människor i ett syrefattigt Hörsal och på enklaste sätt förklara för dessa massa människor vad jag har lärt mig under det här året, utan jag inser även hur mycket jag lärt mig och börjar planera mer hur jag ska träna osv. Vilket är bra, för det behövs. Jag har även börjat planera hur jag ska göra min lilla "handbok" om NH och SKA ta bilder i helgen för just boken. Även det är himla bra.

Men då är det bara så att i och med att Snärten har sämst hovkvalite så är han nu barfota eftersom inga skor går att fästa på hans hovar. I och med detta så är hans fötter himla små, och när man har en plattfotat, väldigt plattfotat häst blir han lätt öm och fötterna har nötts, och jag har filat en massa och fötterna har bara blivit väldigt små. Detta bromsar såklart många möjligheter då jag inte vill utsätta Snärten för några större smärtor eller att han spänner sig för mycket. Han kan få väldigt ont helt enkelt. Jag kan bara hålla till på ridbanan, eventuellt en åker men jag har inga närliggande åkrar till gården som man får rida på. Utan det är en bit grusväg man måste rida för att komma till en för övrigt riktigt bra åker att rida på. Men den där biten grusväg gör ont i hovarna för Snärten, vilket bidrar med att han spänner sig och han får ont. Såååå... jag är återigen fast.

Han fick vila idag efter att jag filat hovarna så dom inte ska kunna fläka upp och bli ännu mindre. Med lite såriga tummar och en häst med minihovar känns allt lite jobbigt. Men imorrn ska jag prova att köra NH på ridbanan och anmärker Snärten inga spänningar eller så, så får det bli massa NH framöver och jag får lägga upp kondis och fysik-träningen på hyllan ett tag tills hovarna hans blivit bättre!

Men det går ändå bra. Jag har kört en del NH och det blir bättre och bättre för varje gång! Både markarbete och när jag rider med repgrimman. Fanny var gullig och tog lite bilder och filma en minut eller två.
En cool sak som var när jag körde lite markarbetet var att jag gick och testa hur Snärten följde mig. Jag kolla igenom vad jag skrivit genom året och läste att jag skulle få Snärten mer följsam. Det var efter att jag varit hos Yvonne och det var något jag skulle träna på till nästa gång. Så jag tänkte, varför inte kolla och utmana honom, se hur följsam han är!
Jag ställde upp två sockerbitar, la en bom på vardera sockerbit så bommarna pekade ut ifrån varann. Gick sedan runt sockerbitarna i en åtta och över bommarna då. Han följde bra när jag ledde honom i repet, sedan när jag snurra repet runt halsen på Snärten och skulle kolla om han följde ändå så gick det minst lika bra. Gick han inte över bommen var det lätt att bara justera genom att flytta han med mitt kroppspråk. Fanny sa det också att om det här hade vart för ett-två år sen hade han varit hos grannen vid det här laget. Det var en extremt härlig känsla att se hur Snärten följde mig hur jag än snurra, stanna, vände osv. Det kändes mäktigt!

Nästa Fredag ska jag få hjälp av Jennifer med NH. Jag har som fastnat lite på att flytta framdelen och behöver lite direktiv och nya sätt att tänka för att komma framåt. Det är även mental stretching och Jojo-leken som jag känner att jag behöver hjälp med. Så det känns roligt och bra. Sen när pappa är klar med skörden så ska jag ta ledigt från skolan en dag och se om jag kan få komma till Yvonne och fräscha upp ytterligare!

I helgen ska jag om vädret tillåter, ta bilder, filma och nöta NH. och om vädret tillåter (peppar peppar) så ska jag ta tag i att träna i dörr. Jag måste få bort Snärtens skräck i dörren.

Jag blev även påmind idag om att när jag tränar NH med Snärten är det jag som lär mig, jag som tränas och förstår NH. Snärten kan det här, det enda som han lär sig och ger efter för är att  jag visar en ledarsida. I och med att han blir mer görlig i övningarna så blir jag en starkare ledare! Det hade jag som glömt. Tex att flytta framdelen är en dominansövning, jag vet inte hur jag ska göra, men Snärten vet. Det jag behöver lära mig är en starkare ledarsida och att pricka av rätt zonpunkt! Så, Hästen kan NH, den är NH. Det är jag som lär mig, tränar NH, övar NH. Övningar är till för mig. Men på sätt o vis även för hästen, eftersom om jag lär mig NH, blir jag en behagligare figur för hästen!



Snärten kan allt redan! Han äger och är världens finaste!

Idag trodde jag att världen skämta med mig. men icket!
Jag skulle ta in Snärten men han ville som inte komma riktigt, så jag satte mig i vattenhinken och kliade katten Mirre i väntan på att Snärten skulle komma. Till slut lessna jag så jag tänkte att jag går väl fram till han, men då gick han såklart iväg längst bort i hagen. Jag gick då efter han, han brukar ju bara fjanta sig ibland sådär så jag tänkte att det är ingen risk att jag skulle behöva börja jaga honom. Då hände något magiskt. SJUKT säger jag!

Jag ställde mig ca tre-fyra meter ifrån honom för att liksom låta han komma till mig den sista biten, han ska ju egentligen komma till mig, jag ska inte behöva hämta honom. Jag hade hans högra sida mot mig och den första idén som kom upp i mitt huvud var; "varför inte flytta hans bakdel så hans huvud automatiskt kommer mot mig?".
För när man jobbar i rundcorallen med hästen och vill att den ska komma in till en, man gör en s.k Join-up. Då lägger man tryck på hästens bakdel, då vänds hästen inåt mot dig för trycket och vanligast är också då att hästen kommer in till dig på direkten eftersom den vet att du är en mysig zon, inget ställe där man måste springa runt runt som ute på spåret. Man släpper aldrig in en häst fören man ser att den är lugn/avslappnad, har accepterat din zon, din mark och ser behaglig ut. Du ger även eftergift när du låter hästen komma till dig.

Iallafall så provade jag lägga lite tryck på hans bakdel. Han reagerade! Eftersom jag gav så svagt tryck så rykte han som bara i huden och liksom kolla med mig om det var rätt tänkt, så då gav jag mer tryck och han flyttade bakdelen helt korrekt!!!!! Sjukaste framsteget vi har gjort, det här var bästa avslutet på veckan någonsin. Jag sprang till pappa och berätta den roliga nyheten typ, hehe. Nämen det känns riktigt bra faktiskt. Är sjukt nöjd och blev även ännu mer peppad på att jobba med NH nu.

Lägger upp en kort snutt från då jag var med Snärten första gången hos Yvonne, och då arbetade hon med Snärten i rundcorallen! Jag fick på film just när hon ätnligen fick en perfekt flyttning på hans bakdel. Däremot är det lite dåligt och skakigt i filmen för jag blev så glad. Men den visar lite grann iallafall! Se och förundras av den häftiga stunden! Se vad lite Yvonne behöver göra för att flytta på Snärtens rumpa! Eftersom klippet är så kort så upprepar jag det en gång för att man ska hinna se lite. Kolla på videon flera gånger och notera alla rörelser hos människa och häst!

Idag reds det och allt var mys. Jag koncentrerade mig mer på att ha de mysigt och så eftersom det var så längesen jag red Snärten. Han var pigg och glad som vanligt och det var en mycket trevlig riddtur!

Men jag har gjort värsta framsteget när det gäller att ta in honom från hagen. Jag skulle ta in Snärten då och han gick såklart iväg. Jag tog in Naomi och han blev som lite ledsen och ensam. I det här läget tycker man att han ska komma på direkten eftersom han är ensammen, men han går ändå iväg och drygar. Han är som bara dryg, han går iväg och kollar på något. Sådär drygt bara! Han går emot en och då när man själv också gör det för att som möta han på vägen så vänder han istället.
Då kom jag på ett sätt som jag skulle pröva för att det inte skulle va denna "dans" istället för att enkelt bara komma till mig på direkten. När han gick emot mig så gjorde jag desamma. Vände han gjorde även jag det! Så höll vi på i knappt fem minuter tills han insåg att han kommer inte få komma in om han inte möter mig vid grinden. Allt eftersom kom vi automatiskt närmare varann och till sist stannade han vid grinden och jag kunde gå och hämta han!
Så enkelt var det att få in en häst. Känner mig lite stolt faktiskt!

Idag har varit en väldigt produktiv(kan man säga så?) dag. Först klev jag upp lite tidigare än vanligt och gick ut med pappa och farfar för att bygga på vindskyddet till hästarna. Det var egentligen tänkt att jag skulle hjälpa dom, eller pappa och farfar hjälper mig kanske man ska säga, men eftersom jag har varit sjuk hela lovet så har det inte blivit av fören idag. Vindskyddet blir jättestort och fint. Pappa och Farfar är så duktiga så!

Men förutom det så har jag ridit. Första ridturen för iår ju!
Jag visste att Snärten skulle vara exploderande pigg. Så jag bestämde mig för att det lite lugnt eftersom jag inte är helt frisk. Tänkte mig lite trav och mestadels skritt. Det sket sig ju kan jag säga. Men på ett positivt sätt. För när jag hade ridit den runda jag tänkt mig så insåg jag att han behövde ridas ordentligt.
Snärten var då väldigt pigg och glad, men eftersom han stått så mycket så var han både stel i munnen, hängde i tygeln och stel. Så jag fick rida han väldigt mycket, vilket jag inte hade tänkt mig men jag är glad att jag gjorde det, jag tog tag i någonting! Så jag travade väldigt mycket och jobbade ner han på tygeln och försökte jobba han i form. I början hängde han som sagt i tygeln och ville inte alls jobba, men allt eftersom började han söka sig neråt i form utan att hänga i tygeln.
Jag försökte mig på en galopp och lät han springa lite, bli lite uppvärmd i musklerna innan jag jobbade honom. Om vi säger såhär, mina händer krampade för att han låg på så mycket i munnen, han skena inte iväg men han var inte enkel att hålla ihop i en någorlunda samlad galopp. Så jag saktade av och jobbade honom på en volt i båda varven och lösgjorde honom lite. Det funkade för sen så jobba han fint i galoppen och händerna krampa inte.
Jag är sjukt nöjd med mig själv idag och Snärten även om allt inte gick sådär jättebra men båda har ju slappat hela julen så det får man ta!

Jag blev lite småstolt över mig själv också sen när vi hade ridit klart. Jag har alltid Snärten lös när jag ska ta av han sadel och sånt och borsta av honom. Han har då huvudet vänt mot boxen så han behöver bara ta några steg för att gå in i boxen. Idag skötte ´han sig och stod stilla hela tiden tills jag borstat av honom. Jag tar alltid av tränset sist och låter han sedan gå in i boxen. Men idag började han som vanligt att gå innan jag tillät det så fort jag tog av honom tränset. Men jag markerade och sa nej, backade honom så många steg han tagit och gjorde som jag ville. Blev såklart lite frustrerad för han ville ju in i boxen. Men jag lät han inte gå fören han lugnat sig. Detta gick ganska fort så jag chansade och tillät han att gå. I detta läge har han då en tendens att springa in boxen. Men när jag gick brevid honom och han var lugn så gick han lugnt och fint in i boxen. Då blev jag stolt!


En annan rolig grej är att idag ringde jag min handledare. Förklarade för henne vad jag ville lära mig till att börja med och hon tyckte det lät bra. NH-kurs ska jag gå på och lär nog komma till henne en dag eller hon till mig och jobba med det.
Sen det här att Snärten inte vill komma när jag ska hämta in honom är väldigt svårt att träna bort. Men att jobba honom i en rundcorall (rund hage typ) skulle hjälpa lite grann iallafall så vi bestämde att när väder och vind tillåter så ska jag komma med Snärten till henne och träna på det!!
Problemet med att Snärten springer genom dörren kan jag träna på själv. Min handledare har varit hos oss innan och visade då lite grann hur man kan göra. Det gäller bara att ha tid och tålamod.
Mer om allt sen med förhoppningsvis lite bilder och annan bra information.

Peace en glad Sofia