Jaha, det var den julen. Fick en martingal och vinterridhandskar. Hur bra som helst med martingal. För ganska länge sen red jag alltid Snärten med martingal då jag inte var så där jätteduktig på att rida. Han går ofta med högt huvud när man rider ut och hoppar. Det är inte så att jag inte klarar av honom utan maritngal men ett litet hjälpmedel gör mycket så jag kan fokusera på annat! Så jag är sjukt nöjd med mina julklappar! Japps!
Eftersom det var julafton igår så tog jag en rejäl sovmorgon så det hanns inte med en ridtur men jag hängde upp knäckebröd och morötter i Snärtens box så han var nog rätt så nöjd ändå!
Idag red jag däremot och jag överlycklig att det var behaglig temperatur! Det gör mycket alltså!
Jag red barbacka och myste, frös inte ett dugg. Eftersom som Snärten är lite ur form kan jag inte galoppera och busa i snön, då kan han skada sig tror jag så vi skrittar och travar på vägarna. Det är mysigt ändå!
Han var pigg och glad och det var en vanlig dag idag också. Det vanliga helt enkelt. Jag orkade inte tänka så mycket NH idag utan tod allt som det kom och försökte göra det bästa ur situatuonen.
När jag skulle hämta Snärten tog jag in Naomi först,jag öppnade sedan båda dörrarna när jag skulle leda in honom i stallet. Han stog snällt på stallgången och vände inte bort huvudet så speciellt mycket när jag skulle borsta det. Jag brukar behöva hålla fast eller hålla emot så han inte vänder bort det men det behövdes knappt idag. Undrar varför?
Sen när jag skulle hoppa upp så gick han som vanligt så fort jag kommit upp, men jag stannade honom den här gången och han blev inte alldeles frustrerad utan stanna snällt. Vi har en bra början där iallafall!
Allting rulla på en enkelt eftersom jag gjorde allt så enkelt som möjligt, så vi inte hade några jobbiga hinder på vägen.
Jag har börjat skriva en lista på vad jag vill lära mig också. Lägger upp den sen jag är klar!
Jag har också hittat en bok jag kan skriva ner lite bra saker att tänka på när jag är med Snärten som är bra att ha och läsa på tex kvällen så jag memorerar saker jag läst och sett!
God Jul önskar Jag, Snärten och Darth Vader!
Jag har fått ännu ett svar från en av alla underbara tjejer som hjälpt mig de senaste åren!
Den här kvinnan hjälpte inte bara mig utan även min syster också då syrran hade häst. Så hon var här varannan helg och tog hand om både Snärten och syrrans Hubbe. Tuff tjej!
Jag tror hon var hos oss ett år, jag har lite hjärnsläpp för stunden så jag kan ha fel men tiden rinner ju bara iväg!!
Hon trivdes mycket bra med hästarna då hon inte var jätte-erfaren med hästar, tror däremot att hon syftar på ridningen då jag tycker att hon klarade det galant med hästarna då hon var klok att ta det lungt och harmoniskt med hästarna! Denna kvinna är då vuxen så både jag och Fanny kunde lita på henne! Hästarna verkade även trivas väldigt bra med henne, som jag minns så var det inga större problem för henne.
Hon skriver såhär:
De saker som jag spontant kommer på med Snärten är:
-att gå ut genom stalldörren tyckte Snärten var lite obehagligt, speciellt om inte båda dörrarna var öppnade - känner sig trängd? En väldans fart ut genom dörren men lugnar sig direkt efteråt.
-oftast gick det jätte bra att ta in honom från hagen men ibland "gaddade" Hubbe och han ihop sig och ville helt enkelt inte alls komma:) Sprang istället fram och tillbaka när jag närmade mig. Tror egentligen att det var Hubbe som drog igång det hela eftersom att jag nästan aldrig kunde ta in honom först, han "gömde" sig helt enkelt bakom Snärten.
-han vill gärna gå iväg direkt efter man suttit upp, svårt att hinna justera stigbyglar mm.
-lite "stissig"/stressig när jag red ut med honom själv, tillsammans med Hubbe helt avslappnad.
-när jag red Hubbe och Snärten blev lämnad kvar själv i hagen blev han ganska stressad/uppjagad - vill vara med sin flock!
-lite rädd om sitt huvud - vid borstning höjjer de jätte högt så det blir svårt att nå.
-vill gärna dra iväg före i grimskaftet tex när man leder in från hagen.
Mina tankar om detta:
Hon nämner även i mejlet att ju mer tid som gick desto mer trygg blev hon med Snärten och Snärten med henne. Det är faktiskt så att jag själv märker, även efter sex år tillsammans, att ju mer tid vi har tillsammans Snärten och jag, blir vi tryggare med varann. Detta är något som jag tycker är väldigt viktigt också!
Då angående hennes punkter så håller jag med på alla punkter. Vid uteritt så är Snärten oftast väldigt lugn och harmonisk med mig, om han inte är väldigt pigg för då blir han lätt fjantig, men det är som hon nämner, hon och Snärten kände ju inte varann till fullo och därför blir det lätt så att han blir lite stressad! Men det förekommer faktiskt ibland att han är stressad med mig och jag uppfattar det som att om vädret är stormigt eller om jag själv är stressad, ofokuserad osv så blir han lätt stressad. Han känner av en väldigt bra!
Och det med att han höjer huvudet så minns jag att när Snärten kom till oss så i början var han väldigt huvudskygg. Han är inte speciellt skygg nu men han vänder alltid bort huvudet då man ska borsta det eller tränsa honom.
Snärten är också väldigt sällskapssjuk. Han är så mycket "häst" då de urgamla instikterna som flockdjur verkligen träder fram så fort han blir ensam. Jag vet inte om instinkter går att träna bort men ska absolut kolla upp det eftersom det tyder på att han inte är helt trygg.
En sommarfet Snärten. Såhär kan det se ut när man ska försöka ta in honom från hagen, han springer inte till en, utan ifrån en!!
Jag har då som sagt frågat nåra tjejer som hjälpt/hjälper mig med Snärten ibland, om det är något som dom tycker kan vara bra att jobba med Snärten osv. Jag bad dom att säga vad dom tyckte i alla situationer, när dom rider, leder honom osv!
En tjej som var skötare bara ett litet tag skrev såhär:
-Allmänt om respekt för sin ledare, att han får mer respekt för dig
-Stå stilla vid uppsittning
-Longering (har var inte så bra på det haha)
-Arbete med galoppen
-Inte hugga efter maten då man ger den, utan att han ska vänta
Kommer inte på så mycket mer, men kommer ihåg att jag longerade honom och han sparkade och stegrade mot mig. Det är ju ett respektproblem!
Mina tankar om hennes punkter:
Den här tjejen red då som sagt inte Snärten någon längre tid utan jag tror det bara var knappt ett halvår. Så hon hann aldrig vänja sig med Snärten och "lära sig honom". Snärten gör ju så då att han testar alltid nya människor för att se var han har dom. Han testade mig säkert ett halvår eftersom jag då var så pass oerfaren och osäker. Jag behövde hjälp för att få han att göra som jag ville!
Jag håller med henne på alla punkter. Dock så vid longering så vet jag inte riktigt vad hon menar. Jag brukar aldrig longera utan då jag jobbar han på lina så tömkör jag honom då jag tycker det ger mer. Longering är ju såklart ett bra sätt om hästen bara behöver springa av sig lite och man själv inte kan eller har lust att rida. Jag har även funderat på att ta upp det och se hur jag kan utveckla Snärten i det.
Jag minns att jag provat någon gång för längesedan att longera Snärten och att det gick åt H-vete, men jag var då väldigt oerfaren och hade absolut ingen aning om vad jag höll på med.
Men det jag vet är att Snärten ALDRIG sparkar, stegrar, biter eller lägger ett arg öra mot en. Han har bitit mig en gång och det var för att jag ville att han skulle gå över något, minns inte vad, och han total vägra. Eftersom jag vet att man ska inte ge upp om man börjat med något, för då visar man en svag ledarsida och hästen får ingen tillit heller, så gjorde jag allt för att få över honom. Jag puttade, drog, locka och när det inte funka tog jag en pinne och peta han på rumpan för att driva honom framåt. Detta tyckte Snärten blev alldeles för obehagligt då jag försökte tvinga över honom denna läskiga sak och sen börjar jag peta honom med en pinne(han tycker för den delen väldigt illa om spön, speciellt långpiskor)! Så han sa ifrån och bet mig på armen. Jag var ju i total chock, han gör ju aldrig så, och insåg att det knepet inte riktigt funkade.
Det jag tror som hände då när Snärten sparkade och stegra mot denna dam är att hon inte visa Snärten tydligt vad hon ville att han skulle göra. Han förstod helt enkelt inte. Jag har som sagt aldrig tagit tag i att lära mig eller Snärten att longera och när man inte kan något så blir det lätt fel. Jag säger inte att den här tjejen är dålig med hästar eller på nått sätt oerfaren. Jag visste att hon ridit på ridskola och haft sommarhäst, vilket är en av kraven jag har hos dom som vill hjälpa mig med Snärten. Det är ju helt annars med en privathäst än att hålla på med en häst på ridskolan.
Jag var ju inte där när det hände men jag är ganska säker på att det gick fel och Snärten tyckte det var obehagligt, därför handlade han som han gjorde.
Men självklart ska jag longera han, nu på jullovet faktiskt, och se hur han är med mig.
Alla andra punkter håller jag med på till hundra procent och ska börja jobba nu bara allmänt det lilla jag kan bidra med.
Angående galoppen så är det så att Snärten tar väldigt dålig på skänkeln. Han kan vänster galopp väldigt fint och samlat men höger galopp är rena cirkusen. Snärten är nu väldigt ur form och har inte muskler för att kunna få en bra galopp. Det är ett mål också såklart som jag har, och som jag har haft i flera år!!
Snärten i en av hans finaste vänstergalopper på Vindelns Ridskola!
Idag blev det inge rida idag heller. När det är 20 grader kallt åstakommer man inget riktigt. Snärten är mycket stelare när det är kallt och jag förfryser mig. Det känns tråkigt eftersom jag var så taggad att rida under stjärnorna men jag är ändå lite nöjd idag efter att ha varit i stallet. För jag har fått jättetydliga tecken på vad jag behöver träna på och frågor!
När jag skulle ta in hästarna så gick jag in i hagen och började låta med vattenhinken, typ tömma hinken även om det bara är is, men det är mer för att verka intressant och spännande då det är större chans att hästarna kommer till en då man är lite spännande. "Man måste kolla vad hon håller på med egenltigen". Jag lät och skramla, prata lite och kolla på stjärnorna. Naomi (Snärtens stallkompis) började gå emot mig, men Snärten föser bort henne. Eller han föser inte bort henne utan närmar sig bara, ger henne några signaler, och Naomi vänder om.
Detta upprepas lite och under tiden har jag satt mig i vattenhinken i väntan på att någon av dom skulle komma fram till mig. Naomi går emot mig, tvärvänder då Snärten går bakom henne men han börjar gå mot mig. Jag blir som glad och berömmer han med rösten (det brukar inte funka sådär jättebra på hästar eftersom dom funkar bättre på eftergift, men det är roligare för hästen att komma till någon som är glad att se en!), jag stryker han över mulen och börjar försöka ta mig upp ur hinken, nu när jag har hela arslet som sitter fast, och då smiter Snärten och jag ser på han att nu har det blivit en lek och han tycker det är jätteroligt att jävlas med mig. Jag kryper ner i hinken igen och börjar skåda stjärnorna.
Jag har insett att det är ingen poäng att försöka att ta tag i dom då Snärten jagar runt Naomi i hagen då hon tappert försöker komma till mig. Jag märker att Snärten är ledaren i denna lilla lilla flock. Så jag väntar ut dom. När jag inte skådar stjärnor så ser jag hur Snärten gör för att få Naomi att vända om. I hagen har vi en foderhäck som Snärten jagar Naomi runt och när hon kommer till den del av foderhäcken som är mot mig så kommer hon på vänster sida (sett från mitt håll) men då är Snärten snabb att komma på hennes högra sida och han behöver bara visa sig bakom henne, vara lite precis bakom hennes rumpa för att hon ska vända.
Det som behövs för att hästen ska flytta dit man behöver man bara stå i rätt "linje" för att den ska flytta? Jag kan ha fel med jag är ganska säker på att man använder denna teknik när man tömkör hästen. Man kan göra dressyrrörelser som man gör när man rider, när man tömkör och för att tex få hästen att flytta åt höger står man i precis rätt position på hästens vänstra sida och hästen ska flytta åt höger. Ens position ska vara som en "flyttande" skänkel.
Jag kan ha väldigt fel angående tömkörningen men efter att ha sett Snärtens handling så började jag fundera om detta är något man kanske använder i NH?
Nu inser jag hur lite jag egentligen kan om hästar. Dom har ett helt annat kroppsspråk! Jag ska se om jag hittar några bra böcker om just hästens beteende, även fråga min handledare!
När hästarna sedan äntligen kommer till mig märker jag att dom är väldigt taggade på att komma in, speciellt Naomi. Jag brukar vara lite dum och ta båda hästarna samtidigt när jag ska ta in dom i stallet. Detta är väldigt smidigt däremot då båda hästarna har en tendens att börja springa i hagen då han/hon blir ensam.
Så med en häst i vardera hand gå vi mot stallet, båda småspringer och fjantar sig. Jag markerar med båda och rycker i grimskaftet för att dom ska gå där jag vill ha dom. Varför beter dom sig så? Vad måste jag göra för att dom ska vara uppmärksamma på mig?
Jag har mycket frågor i skallen helt enkelt.
Peace Sofia
Jag har tyvärr inte hunnit med Snärten någonting i överhuvudtaget idag. Inte ens en liten klapp men ibland så måste jag prioritera skolan före även om Snärten nu ingår i min kursplan, men men.
Men jag har funderat lite idag och kommit fram till att jag måste börja med min lista för mål jag vill ha under det här arbetet. För jag kommer på saker varje dag men glömmer det sen när jag har papper och penna framför mig.
Inte mer än så. tråkigt. jag vill så gärna komma igång nu alltså!!
peace Sofia
Idag så hade jag mycket tid att umgås med Snärten. Jag försökte hela tiden tänka NH när jag pysslade, men jag jobbade inte med honom så direkt utan iakttog mer och skådade. Ända från det att jag tog in han från hagen till att jag släppte ut han igen!
Snärten har ett beteende som irriterar mig (eftersom det kommit på senare år) att han gärna går iväg, ibland till och med springer iväg när jag ska hämta in han från hagen. På vintern när han står i mindre hage är problemet ganska lindrigt men det förekommer ju och det är som smådrygt när han inte kommer på en gång utan ska gå omkring, jävlas lite och gå iväg. Jag får ju tag i han ganska snabbt jämfört med sommarn då det kan ta timmar för att han springer som en idiot och jag blir irriterad och hoppas att kunna jaga in han i ett hörn för att sedan lura och ta han. Men jag har ju som tur insett hur himla jättefel av mig det är eftersom hästen är ett flyktdjur och när jag tränger in han i ett hörn handlar jag som ett rovdjur som vill äta honom, när jag egentligen ska vara en ledare för honom.
Men idag, denna kalla mysiga vinterdag, så hade jag med mig morötter eftersom vi båda är vana att rida tidigast ca 16.45 på vardagarna, (då kommer han alltid väldigt fort eftersom det är middagsdags då, tror han, ehhe) så det fanns chanser att han inte skulle vilja samarbeta och gå iväg istället för till mig. Men innan jag ens börjat prassla med morotspåsen så hade han tagit några steg emot mig och kollat nyfiket,så för att inte förlora det så var jag snabb med att prassla med påsen och han kom till mig självmant och fick en morot. Hur ska jag göra för att han ska komma till mig utan godis i fickan?
Sedan så på stallgången gjorde han inte så mycket märkvärdiga saker. Jag vill egentligen kunna ha honom lös på stallgången(vilket jag också kommer att jobba med under året) men han blir som lite stressad och supernyfiken på allt och vill inte riktigt stå stilla. Så han fick stå bunden. Han var lugn, lite fundersam på att vi skulle rida mitt på förmiddagen(det var väldigt längesen vi gjorde det så jag själv visste inte riktigt hur det här skulle gå) och sket på stallgången vilket han aldrig aldrig gör, bara när han är nervös. Varför detta? Är det för att vi skulle ut på dagen? Var det jag? Var det för att stallkompisen stog i boxen medan? Något att fundera på eller kolla med min handledare.
Sedan när jag borstade och sadla, tränsa var det inte så mycket. Han kollar ganska ofta bakåt när jag ska borsta huvudet(jag brukar spänna loss grimman när jag borstar huvuder för att jag tycker att man kommer lättare åt då) men jag vet inte ännu om det är en fråga att ta upp. Det blir ju lätt lite jobbigt när han vänder bort huvudet när man försöker borsta det. Men jag får ha det i bakhuvudet och ta upp det igen när jag studerat mer.
När jag skulle sitta upp gjorde han som vanligt att han börjar gå så fort jag kommit upp i sadeln. Det är nog en jätteenkel sak att träna upp. Det känns inte lika stort och aktuellt som tex hagproblemet, men jag tror att jag kan säkert se en förändring där.
Själva ridturen var behaglig trots kylan. Han var pigg och glad men så fort det kom till att arbeta blev han "lat i skallen" och tramsa gärna bort sig när jag tex ville få ner han på tygeln. Men det blev bara skritt och trav mer för konditionens skull och han jobba väl på bra ändå tycker jag. Lite mer engagemang från hans sida men med dagens väder tycker jag att det får väl vara för den här gången.
När vi kom hem efter ca en 45minuters ridtur var han svettig så jag blev tvungen att ta på han svettäcke även om ha hatar det.
När jag skulle leda ut han ur stallet så var jag dum nog att inte öppna båda dörrarna, och eftersom Snärten inte gillar trånga utrymmen så kuta han ur stallet. Jag har ju lärt mig att gå åt sidan när vi går igenom dörrar så jag blir ju inte skadad eller rädd men när det gäller någon annan kan det lätt bli farligt då Snärten får upp en sån fart att han lätt skulle kunna mata ner en. Så det blir fram med Repgrimman och jobba bort det senare. Det är något jag vill dokumentera med antingen film eller bild. Får se! Detta problem står även på min egna lista, som jag nämnt tidigare, om Snärtens problem/beteenden som jag vill jobba bort!
Jag har ju som sagt fram till Nyår att komma på mål jag vill ha med mig själv och Snärten så jag har ju inte riktigt den där "NH-andan" när jag är ute i stallet men jag försöker tänka på det och uppfatta alla Snärtens signaler.
Peace Sofia
