15 sept
Hej och hå!
I skolan på svenskatimmarna har vi nu börjat med att skriva rapporten till årsarbetet, vilket känns bra och det är nyttigt för då börjar jag reflektera och klura och det bättrar mitt medvetande om det hela. Inte bara att snart är det dags att stå framför massa människor i ett syrefattigt Hörsal och på enklaste sätt förklara för dessa massa människor vad jag har lärt mig under det här året, utan jag inser även hur mycket jag lärt mig och börjar planera mer hur jag ska träna osv. Vilket är bra, för det behövs. Jag har även börjat planera hur jag ska göra min lilla "handbok" om NH och SKA ta bilder i helgen för just boken. Även det är himla bra.
Men då är det bara så att i och med att Snärten har sämst hovkvalite så är han nu barfota eftersom inga skor går att fästa på hans hovar. I och med detta så är hans fötter himla små, och när man har en plattfotat, väldigt plattfotat häst blir han lätt öm och fötterna har nötts, och jag har filat en massa och fötterna har bara blivit väldigt små. Detta bromsar såklart många möjligheter då jag inte vill utsätta Snärten för några större smärtor eller att han spänner sig för mycket. Han kan få väldigt ont helt enkelt. Jag kan bara hålla till på ridbanan, eventuellt en åker men jag har inga närliggande åkrar till gården som man får rida på. Utan det är en bit grusväg man måste rida för att komma till en för övrigt riktigt bra åker att rida på. Men den där biten grusväg gör ont i hovarna för Snärten, vilket bidrar med att han spänner sig och han får ont. Såååå... jag är återigen fast.
Han fick vila idag efter att jag filat hovarna så dom inte ska kunna fläka upp och bli ännu mindre. Med lite såriga tummar och en häst med minihovar känns allt lite jobbigt. Men imorrn ska jag prova att köra NH på ridbanan och anmärker Snärten inga spänningar eller så, så får det bli massa NH framöver och jag får lägga upp kondis och fysik-träningen på hyllan ett tag tills hovarna hans blivit bättre!
Men det går ändå bra. Jag har kört en del NH och det blir bättre och bättre för varje gång! Både markarbete och när jag rider med repgrimman. Fanny var gullig och tog lite bilder och filma en minut eller två.
En cool sak som var när jag körde lite markarbetet var att jag gick och testa hur Snärten följde mig. Jag kolla igenom vad jag skrivit genom året och läste att jag skulle få Snärten mer följsam. Det var efter att jag varit hos Yvonne och det var något jag skulle träna på till nästa gång. Så jag tänkte, varför inte kolla och utmana honom, se hur följsam han är!
Jag ställde upp två sockerbitar, la en bom på vardera sockerbit så bommarna pekade ut ifrån varann. Gick sedan runt sockerbitarna i en åtta och över bommarna då. Han följde bra när jag ledde honom i repet, sedan när jag snurra repet runt halsen på Snärten och skulle kolla om han följde ändå så gick det minst lika bra. Gick han inte över bommen var det lätt att bara justera genom att flytta han med mitt kroppspråk. Fanny sa det också att om det här hade vart för ett-två år sen hade han varit hos grannen vid det här laget. Det var en extremt härlig känsla att se hur Snärten följde mig hur jag än snurra, stanna, vände osv. Det kändes mäktigt!
Nästa Fredag ska jag få hjälp av Jennifer med NH. Jag har som fastnat lite på att flytta framdelen och behöver lite direktiv och nya sätt att tänka för att komma framåt. Det är även mental stretching och Jojo-leken som jag känner att jag behöver hjälp med. Så det känns roligt och bra. Sen när pappa är klar med skörden så ska jag ta ledigt från skolan en dag och se om jag kan få komma till Yvonne och fräscha upp ytterligare!
I helgen ska jag om vädret tillåter, ta bilder, filma och nöta NH. och om vädret tillåter (peppar peppar) så ska jag ta tag i att träna i dörr. Jag måste få bort Snärtens skräck i dörren.
Jag blev även påmind idag om att när jag tränar NH med Snärten är det jag som lär mig, jag som tränas och förstår NH. Snärten kan det här, det enda som han lär sig och ger efter för är att jag visar en ledarsida. I och med att han blir mer görlig i övningarna så blir jag en starkare ledare! Det hade jag som glömt. Tex att flytta framdelen är en dominansövning, jag vet inte hur jag ska göra, men Snärten vet. Det jag behöver lära mig är en starkare ledarsida och att pricka av rätt zonpunkt! Så, Hästen kan NH, den är NH. Det är jag som lär mig, tränar NH, övar NH. Övningar är till för mig. Men på sätt o vis även för hästen, eftersom om jag lär mig NH, blir jag en behagligare figur för hästen!
Snärten kan allt redan! Han äger och är världens finaste!
I skolan på svenskatimmarna har vi nu börjat med att skriva rapporten till årsarbetet, vilket känns bra och det är nyttigt för då börjar jag reflektera och klura och det bättrar mitt medvetande om det hela. Inte bara att snart är det dags att stå framför massa människor i ett syrefattigt Hörsal och på enklaste sätt förklara för dessa massa människor vad jag har lärt mig under det här året, utan jag inser även hur mycket jag lärt mig och börjar planera mer hur jag ska träna osv. Vilket är bra, för det behövs. Jag har även börjat planera hur jag ska göra min lilla "handbok" om NH och SKA ta bilder i helgen för just boken. Även det är himla bra.
Men då är det bara så att i och med att Snärten har sämst hovkvalite så är han nu barfota eftersom inga skor går att fästa på hans hovar. I och med detta så är hans fötter himla små, och när man har en plattfotat, väldigt plattfotat häst blir han lätt öm och fötterna har nötts, och jag har filat en massa och fötterna har bara blivit väldigt små. Detta bromsar såklart många möjligheter då jag inte vill utsätta Snärten för några större smärtor eller att han spänner sig för mycket. Han kan få väldigt ont helt enkelt. Jag kan bara hålla till på ridbanan, eventuellt en åker men jag har inga närliggande åkrar till gården som man får rida på. Utan det är en bit grusväg man måste rida för att komma till en för övrigt riktigt bra åker att rida på. Men den där biten grusväg gör ont i hovarna för Snärten, vilket bidrar med att han spänner sig och han får ont. Såååå... jag är återigen fast.
Han fick vila idag efter att jag filat hovarna så dom inte ska kunna fläka upp och bli ännu mindre. Med lite såriga tummar och en häst med minihovar känns allt lite jobbigt. Men imorrn ska jag prova att köra NH på ridbanan och anmärker Snärten inga spänningar eller så, så får det bli massa NH framöver och jag får lägga upp kondis och fysik-träningen på hyllan ett tag tills hovarna hans blivit bättre!
Men det går ändå bra. Jag har kört en del NH och det blir bättre och bättre för varje gång! Både markarbete och när jag rider med repgrimman. Fanny var gullig och tog lite bilder och filma en minut eller två.
En cool sak som var när jag körde lite markarbetet var att jag gick och testa hur Snärten följde mig. Jag kolla igenom vad jag skrivit genom året och läste att jag skulle få Snärten mer följsam. Det var efter att jag varit hos Yvonne och det var något jag skulle träna på till nästa gång. Så jag tänkte, varför inte kolla och utmana honom, se hur följsam han är!
Jag ställde upp två sockerbitar, la en bom på vardera sockerbit så bommarna pekade ut ifrån varann. Gick sedan runt sockerbitarna i en åtta och över bommarna då. Han följde bra när jag ledde honom i repet, sedan när jag snurra repet runt halsen på Snärten och skulle kolla om han följde ändå så gick det minst lika bra. Gick han inte över bommen var det lätt att bara justera genom att flytta han med mitt kroppspråk. Fanny sa det också att om det här hade vart för ett-två år sen hade han varit hos grannen vid det här laget. Det var en extremt härlig känsla att se hur Snärten följde mig hur jag än snurra, stanna, vände osv. Det kändes mäktigt!
Nästa Fredag ska jag få hjälp av Jennifer med NH. Jag har som fastnat lite på att flytta framdelen och behöver lite direktiv och nya sätt att tänka för att komma framåt. Det är även mental stretching och Jojo-leken som jag känner att jag behöver hjälp med. Så det känns roligt och bra. Sen när pappa är klar med skörden så ska jag ta ledigt från skolan en dag och se om jag kan få komma till Yvonne och fräscha upp ytterligare!
I helgen ska jag om vädret tillåter, ta bilder, filma och nöta NH. och om vädret tillåter (peppar peppar) så ska jag ta tag i att träna i dörr. Jag måste få bort Snärtens skräck i dörren.
Jag blev även påmind idag om att när jag tränar NH med Snärten är det jag som lär mig, jag som tränas och förstår NH. Snärten kan det här, det enda som han lär sig och ger efter för är att jag visar en ledarsida. I och med att han blir mer görlig i övningarna så blir jag en starkare ledare! Det hade jag som glömt. Tex att flytta framdelen är en dominansövning, jag vet inte hur jag ska göra, men Snärten vet. Det jag behöver lära mig är en starkare ledarsida och att pricka av rätt zonpunkt! Så, Hästen kan NH, den är NH. Det är jag som lär mig, tränar NH, övar NH. Övningar är till för mig. Men på sätt o vis även för hästen, eftersom om jag lär mig NH, blir jag en behagligare figur för hästen!
Snärten kan allt redan! Han äger och är världens finaste!
