Årsarbetet, och vad som kommer efter.

Ny månad. Nya hästar. Nya kunskaper. Nytt som börjar bli vardag.

 

Nu har det kommit och gått lite hästar på gården här. I helgen som varit var det tre PRE-hästar som stog här på gården ett par dagar då ägarna skulle bort. Men de var knappt här en vecka, men då var iallafall stallet fullt, eller boxarna, tio hästar på gården så att säga.

Nu när dessa tre väldigt fina, men smått korkade hästarna åkt är det då bara sju hästar kvar. Senast jag skrev var det bara sex hästar, så det har då kommit en till.

 

En unghäst, ett sto på bara tre år som vi nu håller på att rida in har anlänt. Bojan som hon kallas är ganska ful men har sin charm, är jättesnäll och trevlig. Maria hade påbörjat inridning med henne men hon har stått på bete i sommar och har inte ridit på någon månad. Det betyder då att man får börja om lite grann, sadel-vänja, sitta upp och hela proceduren.

Det är otroligt spännande och roligt då jag aldrig ridit in en häst förut, har hanterat unga travare men aldrig kört in eller ridit in. Så detta är nytt och lärorikt för mig. Om man säger såhär, om jag söker till hippologen på Strömsholm blir det nog "unghästinridare-inriktning", som det känns nu iallafall.

 Problemet med denna unga dam är att hon har en slags sjukdom, jag minns inte vad sjukdomen heter, som gör att  lederna i bakbenen kan låsa sig. Det bästa för att slippa detta är att bygga muskler på hästen. Så nu ska vi se till att rida in lilla Bojan (hon är faktiskt ganska stor) så vi kan rida ut och klättra i skogarna. Hon behöver bara vänja sig lite till med en ryttare på ryggen i ridhuset och finna lite balans, sen så får förhoppningsvis jag hoppa upp och rida i skogen. Än så länge har jag bara fått longera och leda henne medan Maria suttit upp, för säkerhetens skull då Maria kan det här utan och innan. En unghäst är rätt så skör och obalanserad i början när man rider in dom, så jag kollar på, studerar och tar in vad Maria gör för att sedan vara säkrare när jag själv ska rida! :)

 I veckan kommer en till unghäst, också ett sto som jag eventuellt ska jobba lite NH med, kan bli fett kul!! Även nå fullblod som ska säljas vidare kommer till gården under veckan.

 

 

Sen så har jag fått upp ögonen. Ett problem som varat så länge, som jag funderat så många gånger på, försökt förstå och trott ha svaret. Snärten, min lilla kärlek, har alltid varit stelare på höger sida. Vilket jag tagit hänsyn till då han är en gammal travare och det är inget ovanligt då de springer i vänster varv. Men jag har länge försökt jobba upp en starkare högersida hos Snärten, försökt mjuka upp honom och träna främst galopp. Jag har kämpat med lösgöra honom för högern, att få honom att galoppera ställd inåt i höger varv. Jag har legat vaken på nätterna och undrat hur svårt det ska vara att få honom i höger galopp, för när man ska fatta höger galopp spänner han sig sjukt mycket, vänder in rumpan och ställer sig utåt med starkt motstånd i munnen. Jag som trott att han spänner sig av brist på muskler, kanske smått rädd för att gå omkull igen som hänt ett antal gånger då vi galopperat i höger varv och att han bara inte orkar ställa sig inåt som krävs för en bra galoppfattning.

Stor del av detta problem är att han är stel i höger sida och är svagare. Men en annan stor del, det är något som visade sig här om veckan.
Snärten började fippla med tungan en massa när jag tränsade honom, vände huvudet vänster mot magen och hade ont. Jag kollade i munnen och det visade sig att han har sår på tungan, och även ärr. Så förmodligen har Snärten en vargtand på vänster sida, eller en vass tand som skaver. Hur som så är detta ett problem som säkert varit länge, och något som jag tänkt på att så kan det vara, men i och med att han aldrig visat något obehag i munnen förut på detta vis fören nu har jag uteslutit det. På tisdag kommer tandläkaren och fixar detta, och förhoppningsvis kommer allting gå mycket enklare nu.

Han har säkert haft denna vassa tand jättelänge och besvärat sig av den och därför jobbat emot tygeln, kämpat emot i höger varv och att ställa sig inåt. och även haft ibland grova problem att fatta höger galopp då bettet och tränset i sig tar emot den onda sidan i munnen då man tar i tygeln på motsatt sida, för vänster tygel är han betydligt mjukare i och ställer sig mer korrekt (det tar säkert lite där också men betydligt mindre) än höger som det är som att dra i ett rep som sitter fast i en sten. Känner mig som värsta djurplågaren som inte tagit tag i detta tidigare och följt den lilla instinkten att man kanske bör kolla upp tänderna på Snärtis, men jag har inte insett hur viktigt det är att kolla hästens tänder, speciellt lite äldre hästar, och vilken stor effekt munnen har för ridningen.

Men tack och lov har jag nu fått upp ögonen för detta, hittat problemet och hoppas på att ridningen kommer bli enklare och mindre smärtsam (för Snärten) nu framöver.

Ett litet tips bara, kolla din häst tänder regelbundet! Det kommer jag göra!!!

 

Peace